Tyra är inte tjejen som är stor i maten direkt. Förut var hon det, och med förut menar jag från hon föddes tills i sommras. Efter det hände det något speciellt med mat i "geggig form", som man köper eller gör självkvittar! Så min tjej lever på förtillfället är frukt, smörgås och pasta (släng in lite ersättning/välling och gröt också). Varm mat är inte det Tyra föredrar direkt och inte kött (okej hon älskar leverpastej). Men ibland kan hon få en släng av köttabsitines känns det som, tex. idag åt hon 8 st kyckligfrikadeller (såklart hemma gjorda!). 8 stycken för den lilla tösen är faktiskt mycket, och en hel mammanäve med makaroner. Visst är jag nöjd med dagens ätande, fast det finns ändå något som gnager. Får hon verkligen i sig allt hon behöver? Kosten känns så enformig!

Någon som har något tips om man man kan ge sitt barn att äta? Det står verkligen stilla i min skalle alltså. Vi provade korv en dag, det gillade hon. Men vågar man ge henne det? Är det inte massor av salt och andra konstigheter man borde vänta med?

Tacksam för alla svar!

äta själv är jättekul, men va händer då? jo mummusar över helagolvet...
nu är hon i alla fall sysselsatt! =)


min gladaste tjej