Lata mamman

Jag kan väl inte påstå att jag sovit tokgott, för det har jag inte. Det är 6:de natten Lilly vaknar till och ligger och vänder på sig, pratar och "letar". Jag har varje natt försökt ge henne bröstet så hon ska somna om, men hon vill liksom inte äta och vänder bara bort huvudet i omgångar. Och förresten så finns det väl inte så mycket att äta heller, jag har precis samma känsla i brösten på nätterna som när jag slutade amma Tyra, och bröstvårtorna är mest ömma efter allt ("tvångs") sugande och snuttande. Att hon inte kan ta den nedrans nappen på natten!

Jag tror jag vet vad det hela beror på. Vi stör varandra. Jag har den senaste veckan inte orkat flyta över henne i vaggan och istället har hon legat hos oss. Ren lathet av mig. Men efter en natt för 1 vecka sedan då hon vägrade somna i vaggan när jag lyft över henne så fick jag ligga och maratonamma henne (vilket är svårt när det är typ tomt nattetid!) tills hon blev nöjd igen. Så det är väl den händelsen jag försöker undvika med att ha henne hos mig, löjligt va?

Det får bli andra bullar i natt! Hon sover bäst i sin vaga själv (som en stock faktiskt!) och jag sover bäst i sängen ensam med Carl. Frågan är bara... det kanske är försent? Hon kanske redan tokvant sig vid att ligga bredvid. Det är svårt att bryta såna vanor. Jag skulle nog vilja påstå att man inte kan bryta en sån vana hos en bebis. 

I natt gäller det, ingen mer lat mamma


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0