Första helgen i juni fick Stockholm finbesök av mig och mina tvillingar. Vi bodde hos Jenny och Oscar (och Laika) som precis flyttat upp. En tokmysig lägenhet som var alldeles lagom för 2. Carl kusin som bott där innan har bott där med sambo och 2-3 barn! Att dem klarat sig är ett under. Jag tycker att vi bor lite litet ibland och känner att jag behöver mer utrymme. Men i den lägenheten kunde man inte ens gömma sig för att fisa utan att någon skulle höra (jo jag gillar att överdriva, det är lite min melodi).

I viket fall. Vi åkte upp efter jobbet på fredagen. Det var meningen att vi skulle ta en sväng på stan när vi kom fram och gjort oss i ordning men när man vaknar minst 4 ggr per natt, går upp tidigt, jobbar och sedan åker buss som man inte kan sova på så är man trött! 4 muggar rosé och jag låg däckad  i min väska. Så Jenny bäddade så snällt upp till mig medan tvillingarna gick ut och roade sig.

Dag nr.2 var betydligt bättre. Jag vaknade utvilad och glad. Mest glad över att slippa känns "press" från hem, man och barn. Jag kände att jag kunde andas. Slappna av. Bara få vara mig själv, och det händer väldigt sällan. Även om man går ut här i stan eller är hos en vän så är man ändå alltid standby!

Vi tillbringade större delen av dagen i Hammarbysjöstad. Vi solbadade, drack 7.0:or och snackade en jävla massa skit! Det var helt underbart! När jag låg där och kände hur skönt och bekymmersfritt livet var undrade jag om jag gjort rätt val i livet. Ska man verkligen ha man och barn? Ska man inte bara skrapa en jävla massa trisslotter och vinna massor av miljoner så man kan ligga och gotta sig i solen med sina vänner varje dag? Undra kan man ju. Men hur många miljoner jag än hade haft idag så skulle jag ju aldig slopa mina ungar (kanske carl, haha!)! Nej om några år är det vi som ligger och steker i solen, jag och mina jäntor!

Kvällen, eller snarare natten bjöd på ett jävligt tråkigt avslut. Vi tog oss in till stan alldeles för sent och till ett ställe som verkligen sög hästballe. Anne och Jenni var där kvällen innan och dem sa att det var mycket bättre då. Och när dem vill gå från ett ställe, ja då är det verkligen dåligt! Men skitsamma. Jag kommer leva på min Stockholm helg länge. Det var min första semester utan någon på typ...3 eller 4 år.

Tack alla tjejer för en underbar helg!
(men stockholm är nog inte för mig ändå...)