Mina hästar!

Jag vet inte om ni minns att jag några gånger beskrivit hur mycket jag älskar My Little Pony, inte de som finns nu utan de från 80-talet. När jag var liten så hade jag sisådär 30 st, ett stall och massa andra tillbehör. Allt är borta, kastat! Ett misstag från min pappas sida som han fortarande ångrar.

När jag och Carl väntade Tyra rotade vi igenom hans gamla leksaker. Då hittade jag en pony. Kände med en gång at den var MIN nu. Och ja, jag antar att Carl såg lyckan i mina ögon så jag fick den. Haha, det tog lång tid innan ens Tyra fick leka med den. Och även om hon har den nu så är jag ganska rädd om den.

Löjligt eller hur?! Men jag tycker verkligen att dom är sååå fiiina och har suttit och dregglat framför Tradera/Ebay ett flertal gånger efter de fina hästarna. Och varje gång jag är så loppis letar jag som en tok efter att kanske få fynda en fin liten häst.

Och vet ni!? Igår när jag och barnen var på Emmaus föll en lyckotår (för ovanlighetens skull!) ner för min kind (jag har nog lite pms också...) jag hittade 3 st riktiga ponys! 20 pistoler styck kostade de också!

AAAA, lycka I tell you!
Lite skitiga och toviga i manen men det var inget lite skrubbande och balsam fixade, och nu är de i så gott begagnat skick det går! Nu ska jag banne mig börja samla, ge mig hästar!

Kolla vad fina!!!!!

 

åh vilken nostalgi!!!

Galet!

Naaawww. Jag hade hon i regnbågsfärgat hår! =D

Jag fick också alla mina ponys kastade, och mitt stora ponyhus när jag flyttade från Sandhult, och vissa gavs bort till grannbarnen! Ponyhuset var min första julklapp jag verkligen kommer ihåg, fick den när jag var två och ett halvt.



Men hur tänkte ens föräldrarna där när de slängde dom? Jag hade bara några Ponys kvar =( Och dom förstördes i en vindsbrand när vi bodde i stan.

Sååå fina. De nya ponysarna är ju inte alls fina =(