Livet känns bra långrandigt ibland. Speciellt när man ryker ihop med sin sambo som två kåta hankatter. Från det ena till det andra blev det så här:

C - Men du diskar aldrig!
A - Diska själv då!
C - Men kolla mina händer ANKI, KOLLA MINA BLÅSOR!
A - KÖP HANDSKAR DÅÅÅÅ!
A - Jo! Jag diskar en gång om dagen, men om du plockade undan den rena disken så diskar mer jag det vet du!
C - JA! Men det är alltid så jävla mycket disk och jag ställer inte in halvtorr disk i skåpet!
A - Men torka den innan då!
C - Med våra smuttsiga och äckliga handdukar?! Det är ju jävligt fräscht!
A - TA EN REEEN DÅ! DET FINNS I SKÅPET!
C - JA MEN...

Det var det här med diskmaskinen va?

bara så ni vet alla som inte har barn och kommer få.
det här är verkligheten, åt båda hållen!

Lilly blev ju som sagt 6 månader. Tiden har rusat förbi och bebisen börjar bli stor på riktigt. Jag är glad över att utveckligen inte gått lika fort för Lilly som för Tyra.

När Tyra var i Lillys ålder satte hon sig själv och ställde sig upp vid möblerna på samma dag, till att en vecka senare börja gå med mölerna. Livsfariskt! Så jag är nöjd med att Lilly "bara" ålar/kryper runt i hela lägenheten (hon börjar bli riktigt snabb också!). Hon har även lärt sig att sitta korta stunder. Lilly har börjar härma efter ljud, eller ord. Favorit orden är pappa och hej. Papapapapapa och äjäjäjäj ropas det mycket här hemma. Jag har ingen aning om hur stor hon är men hon drar fortfarande 68 i kläder men vissa börjar bli försmå. Kan tänka mig att hon väger ungefär 6,2 kg och är 68 lång (??). Hon har säkert inte gått upp så mycket den senaste månaden för hon äter fortfarande bara ersättning, mellan 150-200 varje gång.

Lilly är intresserad av mat, det märker man. Men hon tycker det mesta smakar pyton. Gröt är tok-äckligt, potatis likaså och morot är...sådär. Välling har vi också testat både havre och mjas men det kan ju vara det äckligaste denna lilla damen smakat på. Men vi ska testa igen. Igår fick hon smaka på jordgubbe (jag veeet barn kan få ont i magen, det är inte bra blabla!) och hon älskade det! Mer ville hon ha, mermermer! Så nu funderar jag på att börja från andra änden istället, med fruktpuréer.

Lilly är vekligen min lilla solstråle, och jag blir så lyckligt av att se henne.

Vem är det som har namnsdag idag? Jo mitt största monster, som även är en tvåbarnsa mamma och prinsessfé.

Kan ni tänka er, Lilly blir ett halv år idag! I ett helt halft år har vi haft henne hos oss. Helt underbart, hon är helt underbar!

Blir det sol idag? Hoppas det! Min plan är att sitta och sola medan Tyra är på förskolan. Men innan jag sätter ner arslet på ballen (hahaha, ballkongen!) ska jag ta en promenix. Mer planerat än så är det inte för dagen. Tycker jag och Tyra  gjorde ganska så tillräckligt när vi rensade i källaren i 2 timmar och städade undan hemma. Och om jag ska vara helt ärlig så orkar jag inte med något idag för Carl har tok-snarkat och Lilly vaknade av det och passade på att bajsa...vilket resulterade i att hon låg och tjötade i 40 min innan hon somnade, vi somnade (då hade jag även bett Carl lägga sig på soffan så...det måste ju varit han som var problemet)

Hejsvejs, nu ska jag smörja in mitt exemiga och torra barn med kortison, miniderm och solkräm.

Vi hade en jättehärlig eftermiddag ute hos Carls kusin i skogen i måndags. Vilken hus dem köpt. Man kan ju inte bli annat än sugen alltså, men hus är riktigt långt bort för oss. För det första rent ekonomiskt och för det andra så är vi för lata för att underhålla ett hus båda två (det är bra at ha bra självinsikt!). Men drömma kostar faktiskt ingenting och det är bara bra tt vara lite lat för då kan man drömma sig bort ännu mer!

Kom sommaren redan? Antagligen inte, men idag njuter vi till fullo av det vackra vädret i sommarkläder ute på landet ute hos Carls kusin, hans fru och deras hästar.

Senare hoppas jag på grillning med mina bästa tvillingar.

Tjing.

Påsken har inneburit lite olika aktiviteter för oss i vår familj. Men inget som är direkt vårt att ta upp här. Har förstått att mitt festande stör en del vilket är konstigt när det endast är mina hjärnceller som tar stryk och ingen annans! Men att Carl går ute i princip lika mycket (eller lite?) och stanna ute dubbelt så sent, nej det är det ingen som kommenterar. Antar att det är för han är man och inte det förväntas lite mycket av honom. Synd egentligen att folk i allmänhet tycker så om pojkar/män/pappor.  

Påskafton firade vi hos Carls faster i Stenungsund. Vi kom tidig eftermiddag på påskafton och åkte tidigkväll idag (påskdagen). Mycket folk och mycket spring, men ändå relativt lugnt. Jag spenderade i princip hela dessa dagar ute vilket har resulterat i lite bränna, bonna-bränna. Men det är härligt att se att kroppen tar till sig av solen. All påskmat har resulterat i surauppstötningar vilket är mindre kul (för mycket sill, men det är ju så gott!). Jag saknar personligen lam under påsken. Det är inget som serveras då de flesta är veggomarsipaner i Carls släkt. Nästa påsk vill jag vara hos mina föräldrar så jag kan få äta lamm, köööööt!

Vi har haft det mycket trevligt och den som haft roligast av oss alla 4 är nog Tyra. Hon har sprungit ute i nästan 2 hela dagar och fått äta obegränsat med godis, en barns dröm eller hur?

Vilken promenad det blev. Eller ja, vi var i alla fall ute 40 min och gick på en gammal kyrkogård vi har i närheten. Tyckte det var bäst att hålla sig på någon form av inhägnad när ändå Tyra var med, och gick lös. Undrar vem som gick med vem första delen av vår lilla vandring. I slutet så var det i vart fall jag som bestämde!

Det känns som att promenaden var det vi behövde, för nu ligger hon inte ensam längre utan vill vara med oss. Kanske för att vi är i köket och hon tror att hon ska få något gott, men det skiter jag i. Jag tror hon är trött på att deppa ensam nu. Hon har till och med satt sig i soffan själv inne hos Tyra (fast man märker att Laika inte tycker att hon är jättekul) Jag ska bjussa Laika på lite skinka, det är ju lite synd om henne ändå att inte få något när vi andra äter.

Förresten så kan jag inte rekomendera att promenera med stor hund för första gången med ett pinn-glatt barn på en kyrkogård. Vovven fick ett stollaryck och tog Tyras pinne, började gräva, hoppa och toka på en (väldigt gammal!) grav medan Tyra stod och gallskrek för att hunden tog hennes pinne och att den nu var trasig. Haha!

Jag funderar på om jag är pollenallergisk. Min förkylning är över sedan ett tag tillbaka men jag fortsätter snora, nysa och må konstigt. Idag ska jag ta mig en allergitablett bara för att testa.

Vi har förresten haft lite besök här över natten. Vovvebesök. Det är ju skitlätt att vara hundvak på natten, haha! Stackars liten har nog lite matte-längtan för hon sover precis utan för dörren, förutom i natt när hon faktiskt sov i soffan. Igår fick jag hänga och gosa lite med henne innan hon vill gå och deppa igen. Äh! Jag tycker det är kul i alla fall. Jag har alltid önskat att ha hund, tills för si sådär 2 år sedan. Då insåg jag att det ansvaret inte var för mig...ja det kom i samband med att Tyra kom till världen. Så att ha Laika här på besök över natten känns ju alldeles kanon, jag får min lilla del av vovve.

Nu ska jag klä på Tyra och ta en promenad med vovven. Jag har ingen aning om hur länge hundar kan hålla sig. Men hon har inte varit ute sedan igår ganska tidigt kväll och så länge kan inte jag hålla mig ens så jag tar ut henne på en promenad.

Jag bakar, bakar och bakar, och ingen äter! Jag ger bort mina kakor, muffins och andra godsaker för ingen kommer hit och fikar, eller rättare sagt för att Carl och Tyra inte vill ha (och för jag måste minska på sockerintaget!) Det har bllivit lite av en grej att jag och Tyra bakar varje torsdag och för någon torsdag sedan så bakade vi stora tigermuffins med choklad bitar i. MUMS!

Jag valde att ta en kärleksmums smet!

5 st ägg
4 dl strösocker
4.5 dl vetemjöl
3 tsk bakpulver
5 msk kakao
300 g smör
2 dl vatten el möjlk
(hackad choklad i den mängd du själv vill!)

Sätt ugnen på 175 grader. Vispa ägg och strösocker pösigt. Blanda vetemjöl, bakpulver och i en skål. Sikta mjölblandningen i äggsmeten och vänd försiktigt ihop smeten. Smält smöret och blanda det med vattnet, rör ner det i smeten. Häll över hälften av smeten i en annan bunke. Blanda i kakaon och den hackade chokladen i den ena smeten. Fyll formarna med 2/3 av både den ljusa och mörka smeten, dra ett varm med toppen av en sked så smeten blandar sig. Grädda i cirka 20 minuter (beroende på muffins fomens storlek), prova med en sticka. Låt svalna.

Och om man har någon som uppskattar bakverk så kan man ju alltid göra en trevlig chokladtopping!

Jag har en bekant som hade läst att om man inte tar nappen från sitt barn när dem är kring 7-8 månader kan man inte ta den för ens dem är runt 3, barnen behöver den tryggheten enda tills dess! Kan det stämma?

Mina föräldrar lät mig ha napp tills jag var typ...5 going 6! Det tycker jag är på tok för länge. Men om man inte orkar med lite gnäll och skrik så blir det väl så antar jag (??).

Jag vill verkligen inte att Tyra ska ha nappen så länge. Jag skulle helst vilja att hon slutade med den nu. Jag tycker faktiskt det ser ganska så löjligt ut (ursäkta jag vet att många av er som har barn säker låter era ungar ha nappen när dem vill men...) när barn som kan gå och prata, sitter i vagnen eller går runt med napp i käften! Man ser hur stora barnen är och egentligen så behöver dem inte gå runt och suga på den där pluggen, för det är väl det det är? Och bilder på barn som ständigt har sin napphållare fast klämd på kläderna, inne som ute och hela tiden, pluggen är alltid till hands och för nära (enligt mig! )

Vi har gjort så här hos oss, nappen får man om man ha när man vaknar på morgonen (men inte efter fruskot), om man slagit sig jättemycket och behöver den trösten och på kvällen när man ska sova... ja och självklart på natten! Annars går Tyra nappfri.

Om hon själv hittar en napp som ligger drällandes någonstans så tar vi den och lägger i vår nappskål. Om hon på morgonen och kvällen talar med nappen i munnen så "hör" vi inte vad som säger och då tar hon ut nappen för att tala, och då hör vi för hon talar tydligt. Det kan tyckas vara löjligt men ni vet väl det att nappen förstör talförmågan, eller ja... tungans vis att arbeta i munnen när man talar (det är väl klassat som talförmåga!?). Barnen vänjer sig vid att ha någon i gommen och fortsätter prata så även när dem inte har nappen där.

Summan av det hela är att jag tycker människor i allmänhet "pluggar" igen sina barn alldeles för mycket.

Pluggar du och ditt barn?

Idag blir jag irriterad för allt, tro mig, allt! Carl som jag även kallar spiken är idag gnällspiken. Jag har hela dagen försökt göra livet lättare för honom men allt är fel ändå! Jag lämnar det där. 

Så fick jag denna kommentar av någon som inte lämnar något mer än ett namn efter sig. Så detta är till dig: 

Emelie om Okej. Det är lite svårt att hålla Tyra vak...:

Jag tycker du ska läsa detta

www.aftonbladet.se/wendela/barn/article12899981.ab

IP: 79.102.142.156

Vilken bra artikel. Men jag bryr mig faktiskt inte det minsta. Nu SKA vi göra detta, så hon vänjer sig vid att vara vaken och somna tidigt på kvällen (vilket verkar vara runt halv 8 som inte alls är tidigt för en 2 åring!). Hur skadligt kan det vara? Någon gång måste man ju sluta sova! I framtiden när rutinen sitter så är jag inte alls främmande till att bjuda in lite sov på dagen. Men nu, NEJ! Både jag och Carl behöver tid för hushåll, oss själva och varandra.

Och om dem på förskolan märker att hon inte klarar att vara vaken så får hon sova en begränsad tid som dem på förskolan har.

Av någon anledning har Lilly blivit grinig. Det har säkert att göra med att hon är lite dåligt fortfarande, men dessa tendenser till att bli en surare såg jag en tid innan hon blev sjuk.

Hon vill inte alls ligga ensam lägre och leka. Hon har mer eller mindre tröttnat på alla sina leksaker också. Att bara lägga henne ensam en liiiten stund om jag ska byta Tyras blöja eller ge Tyra något i ett annat rum så bryter Lilly totalt. Hon börjar bli som Tyra var när hon var liten, hemsk! Separationsångesten hon hade var inte att leka med. 

Nu hoppas jag på att det blir bättre i och med att hon fattat att hon kan ta sig runt själv, liksom att hon kan hänga på efter oss andra... ganska mycket efter men än då, hon kan ju se oss hela tiden i alla fall. Hon tar sig runt genom att åla sig fortfarande, men man ser att krypet inte är långt bort! 2 hela små krysteg har hon tagit (vilket jag egentligen antar var helt av misstag och inget hon direkt fattat, men ändå!) 

Lilly påväg in i köket, surgunge!

Jag har fått sova en hel natt utan avbrott, igen (jag får mersmak nu!)! Och att vakna kl 7 till att solen tok-lyser utanför är ju inte helt fel det heller. Vilken energi man får, vad lycklig man blir! Denna dagen blir bra, det känner jag på mig. Tänkte bara att ni skulle veta det.

Nu ska jag ta monsterdisken tillsammans med några jag hade glömt bort White Stripes.

Hoppas ni får en fin dag, det ska nämligen jag ha!

Vem kan klaga på vädret? Inte jag i alla fall.

Första delen av dagen spenderade jag på mig själv, en ny frisyr blev det! Andra delen av dagen spenderade jag med min fina familj. Vi käkade buffé, promenerade och lagom till att Tyra höll på att däcka i vagnen drog jag uppe henne så gick vi och grävde på gården.

Tredje delen av dagen jobbade jag (Carl och barnen gick ut och myste på stan med D). Det är ganska tråkigt att jobba när man hellre vill vara ute och leka, men jag får se fördelarna med det, sparade föräldradagar, några kronor mer och ev. en tjänst på 100% till hösten/vintern! Fjärde delen av dagen käkade hela familjen middag som vi inte gjort tillsammans på jätte länge. Sedan kom barnens farmor och vi gick ut, igen! Eva hade köpt jättesöta figurer som man hänger i sitt råskris, och eftersom vi inte hade något påskris så plockade vi det (fast inte Carl som var inne och städade!). Sedan var det läggning av barn och hela den stressiga proceduren som bli när båda barnen är övertrötta.

Puh! Nu är det snart dags för sängen. Jag hoppas sååå på att Lilly vill sova mer än förra natten när hon av någon anledning ville vara vaken och babbla i 1 imma och 40 min!

ni ska få se det fina riste imorgon!

Lilly sover numera i sin egna säng (och har gjort i ca. en månad). Och det har gått kanonbra, jag vet inte varför jag envisats om att ha henne bredvid mig i typ 3 månader?! 

För ungefär 2 veckor sedan märkte jag att hon sover på mage största delen av natten. Jag blev jätteorolig och vände henne om men det slutade med att hon var ledsen resten av natten. Av någon anledning gjorde jag det samma 2 nätter till, och såklart blev det likadant, hon sov dåligt! Så nu låter jag henne sova på mage för hon sover bäst då helt enkelt. Och så känns det inte så hemskt heller för hon ligger bara en arm ifrån mig, om jag oroar mig lite extra kan jag bara lyssna eller känna lite på henne. Men så till det stora men:et som alltid finns. Nu vankas det eget rum för Lilly hur ska jag då hålla koll på mitt lilla äpple.

Man kanske bara oroar sig i onödan? Hon är kanske stor nog att få välja eller? Förresten känns det inte som jag an gör så mycket åt det heller.

här ligger hon verkligen och sniffar kudde

- Mammaaa jag vill fikaaa!
- Okej, vad vill du ha då?
- Ägg! och...äpplejooooos!
- Vill du inte ha muffins?
- Nej! ÄGG!

Har glömt att visa

Jag har alltid gillat Polarn o Pyrets kläder. I bara av anledningen att dem tilltalar mig utan för att det är bra kvalitet också, trodde jag! Måste bara säga, dåligt Polan o Pyret detta ska väl ändå inte hända efter förta tvätten (bodyn som för övrigt var in och ut vänd, och tvättad i 40 grader och inte torktumlad!)?

duger ju knappt som förskole kläder...

Usch vilken tidigt morgon vi hade idag i jämförelse med när jag gick och la mig igår. Men det är nog mest hjärnan som tänker lite fel för jag är egentligen inte trött för de få timmar jag fick i natt har varit helt felfria, jag har jag fått sova helt ostört! Jag behöver nog inte säga hur fantastiskt det var att få sova 5 timmar utan avbrott.

Det är mycket som går mot det bättre här nu. Lilly håller på att bli frisk och har piggnat till avsevärt sedan i fredags när vi var inne på sjukhuset. Även jag känner mig mycket bättre. Egentligen så är vi bara så där "sista snoret sega" i näsan och hesa båda två. Jag har nog mer tappat rösten än blivit hes. Tyra verkar inte fått så mycket mer än snuva, men det är ju kroniskt på förskolebarn.

Annat som rullar på fint är att vi plockat bort Tyras eftermiddags sov på 2 (ibland 3-3,5) timmar. Hon verkar inte det minsta påverkad. Första kvällen somnade hon som vanligt vid 9 halv 10 men igår somnade hon, stensomnade hon strax innan halv 8! Det känns som en liten seger för så tidigt har hon inte somnat sedan i somras!

Här kommer en liten film på en övertrött Lilly från igår som höll på att demonstrera lite innan hon skulle lura på dagen. Hör så hes hon är min stackars lilla bebis.

Detta är en sak som hjälper till till skillsmässa, tror jag i alla fall.

Eller inte riktiskt men tänk så många gräl som inte hade varit om respektive sköjde disken och om man hade diskmaskin så man själv slapp ta den nedras intorkade disken varje hmhm dag!

Detta är ingen peak, detta är vekligheten och det vi ni också!

Usch vilka dåliga sovrutiner vi har. Det tar kål på oss alla, alla utom Carl, nej alla utom Carl och Lilly eller låt mig ändra mig igen.... alla utom Carl, Lilly och Tyra. Det är alltså bara jag som blir tokpåverkad av allt.
Så här er det ut hemma hos oss nu:

mellan 19:30 - 20:00 är Lilly i säng och sover för natten.
mellan 20:30 - 21:30 är Tyra i säng och sover för natten.
mellan 02:00 - 03:00 vill Lilly äta, tar ca en kvart
mellan 02:00 - 03:00 vaknar Tyra och gapar i panik efter nappen
mellan 04:00 - 05:00 vaknar Lilly, vill äta och börjar bajsa
05:30 har Lilly bajsat klart och är vaken
06:00 Tyra vaknar

För er utifrån ser detta kanske inte så konstigt ut alls (förutom Tyras läggningstid som är alldeles för sen för att vakna så tidigt!) men sanningen är att detta är skitdåligt! För mellan allt detta snarkar, pratar och hojtar Carl i sömnen. Det blir bara värre och värre ju mer våren kommer och hans allergi kryper fram. I och med att han låter så mycket så väcker han Lilly så hon har svårt att sova. Det i sin tur väcker Tyra ibland så man får gå in 700 ggr till henne. Vilket i sin tur gör så att Carl vaknar till för jag springer upp och ner ur sängen och då börjar han hojta och fråga mig saker ganska ljudligt och då vaknar Lilly... osv. Sen ska jag tillägga att stressen av att jag vet att jag kommer behöva vakna om kanske 30 min får mig att inte kunna sova, alltså det känns onödigt att somna gott och behöva vakna upp ur den goda sömnen för att sedan somna igen, då är det bättre att vara vaken. (Det är nog det största problemet)

V ilket fall så hatar såna här nätter! Jag har uppskattat att jag i snitt får sova 4 - 4,5 timmar om natten och det är på tok för lite. Inte konstigt att jag glömmer allt, somnar när jag sitter still och inte gör något (det är sant!) och har noll tålamod.

Och med detta långa inlägg kan vill jag bara säga JAG VILL SOVA TILLS JAG SJÄLV VAKNAR!

(åtgärder att vidta, sluta med  sovet på dagen för Tyra och flytta in Lilly till eget rum, köpa snarkpåster till Carl och slutligen...sluta med nappen snart!)