Lillalilla Emil

Idag har vi haft besök av den minsta lilla Emil jag någonsin träffat och Hanna, hans mamma. Man glömmer lätt föräldrarna när man träffar så små barn. En sak är då säker, något man hör andra föräldrar säga; Man glömmer så fort hur små dem var. Ja, det är sant, jag hade glömt (har en kälnsla av att jag skrivit detta tidigare??). Jag höll lilla Emil, som egentligen inte är sååå pytte längre men ändå kändes det som om han skulle gå sönder om jag höll fel, det var nästan till och med svårt att ta upp honom ut Hannas famn! Konstigt det där, att Tyra varit så liten, ännu mindre till och med!

Hanna hade med sig sin baraiga kamera och fotade Tyra (och mig) lite. Det är så mysigt att få riktiga bilder, alltså bilder med bra upplösning, det är sån skillnad! (ja, och detta har jag ju bloggat om en gång tidigare, det vet jag) Jag önskarönskarÖNSKAR att jag hade en bra digitalsystemkamera! Det ska jag banne mig köpa när jag börjar jobba!

Annars har det inte hänt så mycket mera, men jag tycker det räcker för en dag. Tyra har nämligen varit mer speedad än vanligt. Antagligen för vi haft gäst. Jag säger då det, den tjejen har hög ljudnivå alltså! Så jag måste erkänna att jag för en gång skull är trött, nu! Alltså inte bara trött, utan trött trött, sova trött! Kanske somnar innan 2 idag, yeey!

Nu ska jag leta vidare bland de 20 cdskivorna med bebisbilder, jag hittade alla igår!

GodKväll, käfftsmäll!

 
min sötaste tjej!


mysa


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0