Idag drack jag egentligen inte gammal mjölk, sista dagen var idag + att paketet inte var öppnat sedan tidigare...
Men ju mer jag drack desto konstigare samakade mjölken, kikade på datumet igen för att försäkra mig om att den inte var gammal, hällde upp mer i glaset och inser att JOOO! det är klumpar i mjölen och det smakar plötsligt ännu mer päckel! BLÄ! Så nu sitter jag här med diarré och svullen mage... En sak jag undrar (förlåt om jag går för nära inpå men sluta gärna läsa om du är känslig) när man lixom bajsat ut allt, jag menar ALLT! och det fortsätter komma lixom...partiklar och gojs kan vi kalla det...hur kan det fortsätta komma!? allt är ju slut, man lixom känner hur man spyr med röven och det vill inte komma mera, men ändå! ja, jag vet inte men något lyckas alltid hitta ut....det är i alla fall skit obehagligt tycker jag.

Ångest sen då, alla som känner mig (i alla fall Carl) vet att jag klagar ganska så friskt på allt och alla.... Ibland (som idag) får jag lite ångest över det och tänker att joo, men jaa, jag är inte mycket bättre heller, eller att; men jag måste glädjas över att vara gravid! det växer en bebis i mig som ska bli min egen så det gör inget att inga byxor passar, att jag fiser mycket eller att jag plötsligt har förstoppning eller ont i ryggen på kvällen! NEJ! herregud! lite får man ju tåla det växer ju ett barn där inne!

NEJ! skit samma, jag tänker klaga ändå! Jag tycker det finns tillräckligt många hyperglada gravida "strålade" kvinnor som kan berätta för världen hur vackra och sexiga de känner sig nu när de väntar barn, hur fantastiskt det är när bebisen ligger mot urinblåsan och man var 5min känner att man kommer  att spricka om man inte får kissa NU! En annan sak då! folk man knappt känner eller inte träffat på 2-3 år som egentligen inte bryr sig om en  kommer fram och plötsligt tro sig äga rätten att tafsa på min mage och säga "-neeeeeeej, men vad roligt!" vad är det som är så kul för dem då? Nej fan! nu orkar jag inte sitta och vara mer bitter, går och diskar istället!

Tjingeling!