Jag kan verkligen inte soman utan Carl. Jag vill verkligen inte somna utan Carl heller. Vi träffat typ 2 timmar varje dag (- natten). 1 timma av dem väcker jag honom och den andra är han jättestressad och gör sig i ordning. Vi säger mest men du men du men du till varandra under den timman, sedan sänger han hejdå, pussar mig och Tyra och går.

Ni förstår? Jag vill gärna säga lite mer saker till honom, peta lite mer på honom och gosa lite mer honom än på natten när vi båda sover. Att vara vakna ihop lite mer än 1 timma per dag alltså. Och snart kommer han hem. Då ska jag berätta för honom och den trevliga träningstanten, mitt tråkiga hår och jättefinnen jag fått mellan ögonbrynen som ser ut som ett kastmärke. Jag ska även berätta att jag inte sovit på dagen idag och att Tyra sovit oroligt från klockan 22 till nu. Jag ska även säga att om hon vaknar medan han är vaken så får han ge henne natt vällingen och slutligen ska jag berätta att dem minnsan inte finns nål och tråd på Nille, inte på hela MaglerudSenter så stackars Tyra får sova med halv taskigt skydd i natt också.

Sådär, det är nog det jag ska berätta för honom.

Jag avslutar bloggandet nu, det blir bara för mycket och en onödigt tidsfördriv för mig, jag borde egenligen plocka in i diskmaskinen (vi är komisar igen).

mitt i prick!