Igår var jag uppe på förlossningen (igen) för aurorasamtal, nu kom jag på rätt dag och i rätt tid! 1 timme avsatt hade min aurora-BM Ann-Sofi för mig, vi satt 1 ½ timme!

Tänk om alla som känner oror och rädsla fick gå till en specialiserad-BM och prata. Någon som är med i verkligheten och inte bara sitter på en MVC. Någon som tar mer än 20 minuter på sig. Jag förstår ju att barnmorskorna på MVC inte har tid då de har många patienter, men ändå. 

Hela samtalet slutade med att jag inte är någon "snittkandidat". Känns både tugnt och spännande. Ja, faktiskt spännande! Efter att ha pratat med Ann-Sofi känner jag en helt annan känsla inför förlossningen och bara vetskapen om att jag kommer att behandlas lite annurluna när det väl är dax känns toppen! 

Anledningen till att jag inte är "snittkandidat" (som jag föstod det) är för att jag inte lyckades pricka in alla "rädslor" som finns på deras "lista". Jag hade ungefär hälften av sakerna. Fattar ni hälften, och då hade jag ändå över 20 punkter med mig! 

En av fördelarna med att inte snittas denna gången, ja det är nog den enda fördelen jag kommer på är att jag kommer att kunna bära Tyra efteråt. Hade jag snittats hade jag fått vänta med att bära "tugnt" på 6 veckor. Och 6 veckor är en väldigt lång tid för både en mamma och ett barn. Och helt ärligt, det sista jag vill är att vara mer handikappad i kroppen nu. Jag vill kunna sitta, ligga och kunna resa mig från golvet utan att det känns som att kroppen skall gå i tusenbitar, alltså leka med Tyra utan stonk, stön och ojande.

Jag fick i alla fall en ny tid, den 20 september. Då ska vi göra en plan, skriva papper som skall vara i min journal och jag ska ev. få se ett förlossningsrum. Jag hoppashoppas verkligen att jag får Ann-Sofi som BM när det väl är dax! Man borde kunna få boka vem man vill ha alltså!