För ca en vecka sedan hade jag bara 1 kg kvar att gå ner av mina 12 kg jag gick upp med Lilly (jo det blev en del i slutet ändå). Även om jag (i princip) gått ner alla min kilon så ser jag verkligen inte ut som innan jag blev gravid. Jo visst jag var mullig innan, men detta är ju löjligt! Magen är mjuk som en bulldeg, nej förlåt, hela kroppen är som en bulldeg! Hua, jag vågar verkligen inte hämta upp mina gamla jeans jag hade innan jag blev gravid, nej det dröjer nog länge innan jag vågar det...(fast samtidigt måste man ju ha något på  kroppen och tänk om något passar, näääe vilket skämt)

Jag längtar så efter att börja träna och bli mig själv igen. Jag ska till och med bli mig själv så långt tillbaka som innan jag träffade Carl, alltså ska jag minusa 10 kg till på vågen. Fattar ni, i snart 4 år har jag burit på 10 kg extra utan att bekymra mig så mycket om det men nu måste det bort!

Målet är väl först och främst att bli fast (så fast jag kan), få en kropp jag är nöjd med och kunna använda mina gamla jeans, speciellt mina "skinny jeans". Om det då betyder att bara 5 kg kommer falla av kroppen (muskler väger ju mer än fett) så nöjer jag mig med det.

Det bästa av allt är att jag kan utnyttja mina tvillingar som egna personliga tränare. Dem kan det jag vill veta och dem vet hur jag ska uppnå det jag vill med min kropp. Dem har ju trots allt varit med och skulpturerat mig en gång tidigare.

Jag längtar!