Snön vräker ner, tiddelipom! Kl halv 2 inatt höll jag seriöst på att få ett psykbryt. Då hade jag redan varit vaken i 2 timmar och var såpass vaken så jag visste att det skulle ta tid att somna igen. Nå, vad höll mig vaken då? Jo, en sambo som gnissla tänder som ett idisslande får, en sambo som pratade och svor, rullade och vifftade och som ylade om vart annat i sömnen. En bebis som lät som en ledsen hundvalp efter varje gång pappan stönat och grymtat. Ett barn som mellan allt det andra ropar saker som "mamma, byta blöja" "mamma annan nappis" (och det betyder att hon vill byta till en annan än den hon redan har) "mamma tyja jaken" "mamma mamma mamma" och inte nog med allt detta så blev jag själv så törstig så jag nästan drack 1liter vatten mitt i natten. Jag somnade, eller jag kollade klockan sista gången halv 4 då hade det varit lugnt en halv timma så jag kunde slappna av. 1 timmas sömn sedan var det bebis matning och en halvtimmas sömn efter det ropade Tyra igen och ville upp. Så nu ligger vi här. En dötrött mamma och ett alldeles för piggt barn. Inte nog med att jag surar för alldeles för lite sömn så surar jag för att det vräker ner snö. Planerna för idag är åt pipsvängen. Åh, jag känner hur min "positiva" attityd kommer göra denna dagen så rolig! Tiddelipom!