Jag älskar min gymnasietid. Det är nog en av de roligaste perioderna i mitt liv. Jag tror alltid jag kommer se tillbaka på den tiden som fantastiskt rolig. Jag antar att det blir så för att livet var så bekymmerslöst.

I viket fall. Jag älskar skolan jag gick på, många av mina lärare och självklart min inriktning! För den som inte vet och inte kännertill Borås så gick jag på en skola som heter Viskastrandsgymnasiet, jag gick media med inriktning foto. När jag började läsa så startade vi analogt. Vi fotade svartvitt, framkallade och kopierade våra bilder själv. Man kan väl lite snabbt uttrycka det att jag gått den gamla skolan vad det gäller foto. Jag var, nej är jävligt duktig på det gamla. Jag vet precis hur jag ska komponera en bild snyggt, få dramatik och känsla när det gäller analog fotografering men i digital är jag faktiskt ganska lost... tyvärr (jo det är skillnad, hela känslan är skillnad!). Vilken jävla idiot som helst kan köpa en digital systemkamera och ta bra bilder, och sedan fixa lite med dem i photoshop. Men analog fotografering är en sann konst!

Jaja, nu är det så här att medieprogrammet ska läggas ner och foto ska rivas. Jo det är sant! Mitt älskade foto ska bort. Studion, framkallningsrummet och kopieringsrummet. Det är till och med så illa att dem redan rivit ut kopieringsrummet! Min fantastiska gamla lärare och arbetskamrat Ulla har i vilket fall sparat en kopieringsmaskin till mig. Det är helt fantastiskt! Jag kommer att få komma tillbaka i augusti och ta det jag vill av foto. Det känns helt fantastiskt att veta att jag får en del av mig för alltid och att jag kanske någon gång kan ha ett eget litet fotolabb!

Undrar varför det gör så ont i hjärtat egentligen att allt ska bort. Jag är knappt där och hälsar på längre. Och när jag är där känner jag inte igen någon. Alla mina favvo-lärare har slutat och det är egentligen bara Ulla kvar som jag har en relation till, och en mycket fin sådan. Men hur som, det gör ont i hjärtat att veta att allt som varit ska bort... jag har inte längre någon möjlighet att komma och göra det jag älskar mest, att kopiera bilder i mörkerummet, känna doften av kemi och vara befriad och bäst.

Fotokorridoren, här jag har målat på väggarna
gjort utställningar med elevbilder och
haft undervisning


bara en endaste röra av framkallnigsgrejer
lukten av kemi är oslagbar!