Som sagt. Igår var jag en av alla Boråsare som stod och trängdes i duggregn på torget och kollade på Veronica Maggio. Hon är verkligen en av mina favoriter, just nu i alla fall. Allt går liksom i perioder för mig.

Jaja, jag blev som 13 år igen. Stod och sjöng med, dansade och ja faktiskt så fällde jag en tår...(ja, jag kände mig aslöjlig, jag var ensam som tur var!).

Och här hade jag skrivit massor med bra text som av någon jävla anledning försvann så skitsamma! Ni får lite bilder från gårdagen istället! Ska bara tillägga att jag köpte en signerad skiva.