hahahaha nu hitta jag hit igen. letade nämligen fram din blogg för att kolla om jag fått svar på kommentaren.
Du är ju väldigt negativ. Inte om allt men nästan allt som rör barnen. Varför knullar du, ursäkta mitt uttryck men knulla inte så får du inte barn Eller så kan du ANVÄDNA KONDOM. så slipper du barnen. Jag tycker synd om dig men mest om dina barn för att jag hade aldrig velat vara i dina barns sits. Ha en mamma som tycker man är jobbig, gnällig o livet e skit INTE ALLTID jag citerar bara dig. o "mina pengar vill ajg lägga på mig sjääälv"
jhahahahah asså man knullar inte och skaffar barn om man inte är villig att dö för dom. Dessutom förstår jag inte varför du skaffa ett till barn om det redan var så jobbigt med d första.

redan 2006 använde jag kondom

lugnet efter stormen

kanske svampar till mina tjejer

Jag vet inte alls hur jag ska börja detta inlägg. Så det kommer nog mest bli bara ord i en ganska (förhoppningsvis) sammanhängande text. Jag måste liksom få det ur mig.

Fattigdom. Igår såg jag det på så nära håll, nästan kunde känna den själv. Det var förfärligt. Att se att en mamma och hennes 3 barn är fattiga, på riktigt. Jag ska ta det från början.

Jag och min familj var i knalleland, vi satte oss på Mc Donalds och åt. Efter oss kom det in en mamma med sina 3 barn. Den ena var i tonåren, en annan runt 10 och den sista en liten flicka var kanske runt 4-5. De satte sig ett bord ifrån oss. Precis i samma stund som dem kom in såg man hur lite pengar denna familj hade, hur fattiga dem var. Jag kanske låter väldigt fördomsfull, men kör man en jätteskiten och trasig paraplysulky från början av 90-talet och alla barnen har försmå och kläder, också ifrån början av 90-talet så ser man (den mellersta pojken hade en collagetröja som nu fick agera någon form av 3/4 tröja, men det var ju självklart som en magtröja, till det hade han ett par slitna mjukisar uppdragna över magen så den inte skulle synas). Man ser helt enkelt på folk om dem har lite eller "mycket" pengar, och denna familjen hade verkligen jättelite. Alla gick i slitna skor som jag själv minns var "moderna" på högstadiet, alltså 10 år sedan! Då är ett par skor väldigt nertrampade kan jag lova!

Det berörde mig så att se detta. Alla barnen och mamman var så lyckliga över att få göra något utöver det vanliga. Man såg verkligen lyckan i deras ögon. Det låter ju helt sjuk, men så var det. Tänk en sak som för oss är vardag var för dem verkligen något speciellt. Och tröjan Tyra hade på sig igår kostar seriös mer än deras mat! Herregud vad jag skäms som tycker jag har lite pengar. Det sätter lite perspektiv att se en sånna här sak.

Det är inte många som får för sig att muttra över att sina sambos städar. Jag muttrar....

Jag mernar jag har rätt att göra det! Han muttrar ju över att jag inte städar (tillräckligt!). Men det finns en anledning. Jag gör det i protest tills allt gått för långt, och i förhoppning om att Carl ska förstå. Han förstår inte. När han städar städar han gärna på följande vis:

SLÄNG IN ALLT I SKÅP OCH LÅDOR DÅ SYNS DET INTE = PROBLEMET LÖST = STÄDAT

Det är inte rikgit min melodi. För då har man plötsligt massor av saker på fel ställen, man hittar inte sakerna man letar efter (eller hur Carl?). Man får inte in de saker som egentligen ska vara på sin rätta plats vilket i sin tur gör att det blir liggandes framme. Dubbelt stök blir det då!

Igår hade jag en städa lägenheten innifrån-dag. Vilket till en början resulterar i en enda röra (som Carl muttrar över för allt han städat bort är framme igen) men tillslut resulterar i ett långvarit resultat. Här får vi ett exempel på hur olika vi städar jag och min sambo:

bild 1. Carl "ordning", massa saker på fel plas. 
bild 2. Min ordning, behöver jag säga något mer?
(Carl måste missat underhyllan i skåpet där massor av saker ska stå och
nu står dem banne mig där, rätt)

Nå? Jag vet inte vad ni föredrar? Ett städskåp där sakerna bokstavligen trillar ut på en när man öppnar det. Eller ett städskåp där saker och ting står stadigt och man till och med får plats med tvättmedlet så det skipper stå framme i badrummet! Jag skapar plats.

Godmorgon! Nu ska vi äta frukost och försöka ta oss här ifrån. Jag orkar inte med stök och man får nästan passa på att vara ute medan det inte regnar, ja så känns det faktiskt. Vad hände med sommaren?

Anonym om Get the party started!:

stackars dig verkligen. tycker innerligt synd om dig. det enda du gör är att klaga klaga klaga på dina barn och hur jobbigt det är o bla bla bla.

Denna kommentar är inte godkänd. IP: 83.251.171.124

Jag kan ju fortfarande inte låta bli att bli upprörd av folk som är för fega för att lämna namn eller liknande. Att vara anonym är riktigt fegt. Man har liksom inte möjlighet att ställa en motfråga till personen. Som, varför tycker denna anonyma person "innerligt synd om mig"? Är det enda jag gör att klaga på mina barn? Ärligt är det?

Tycket att ganska många inlägg inte ens handlar om mina barn. Och ja, det är skitjobbigt. Du har kanske inte familj själv? Eller så är du för feg för att "klaga"? Meningen med denna blogg som faktiskt numera har namnet BITTERFITTAN är för att jag inte en jävla positiv person som liksom låtsas att allt är bra, när det inte är det? Varför ska alla vara så jävla glada för? Varför ska allt vara så fantastiskt när man har småbarn. Bara för man valt att skaffa barn är det inte nån jävla lag på att man ska älska livet som småbarns förälder och inte få tycka att det är jääävligt tråkigt och jobbigt! Vilken totalt puckad människa du är som ens droppar en sån kommentar när du antagligen inte har någon aning.

Sedan råkar jag vet att många som läser min blogg tycker att det är bra att jag just skriver om saker som jag tycker är jobbigt, att jag vågar säga hur jag känner och tycker. Det är inte roligt att i längden läsa om rosa elefanter och regnbågar, man vill ha verklighet!

Och en undrar jag också vad "o bla bla bla" innebär.
Du är välkommen att kommentera igen, och lämna någon form av namn.

När jag var nere i källaren i veckan hittade jag en hel del sötsaker. Bland annat denna bilden från, ja... 90-talet nån gång. Visst är det party och vad hände med maskerad?! Varför har ingen det längre?

Någon som känner igen sig?

jag är cow-girl!

Carl ringde mig i tisdags och var lycklig. Han hade äääntligen hittat stora glödlampor till min (jaja, vår!) string-lampa. Bara det att köpa alla skulle kosta 500 kr. Lite dyrt tyckte jag som vet att dem har liknande på Cleas Ohlsons... eller haft i alla fall. Men så idag kom han hem med 3 st lampor á 500:-! Lite sne blev jag på munnen men det ändrades fort. Det var ändå värt 500 kr för lamporna hade en livslängd på 10 år och jag har längtat efter att få ha min nedras string-lampa så lääänge! Vi satte i alla lamporna och det blev skitsnyggt! Carl lägger sig nöjd i sängen, jag går ut ur rummet och Lilly kommer in rummet. Typ 15 sek efter jag gått ur rummet hör jag ett kras!

Ja, så kan det gå när man inte har uppsikt på sin nyfikna bebis. 500 pistoler rakt i sopen. Carl muttrar mer än mig. Jag muttrar mest för att massor av spitter och glas-damm hamnade i hela min underklädslåda som var öppen. Så nu har jag typ NOLL saker att ha få fötter och röv.

Tack Lilly för du visade att lamporna inte alls håller i 10 år!

Vilken natt. Jag har varit helt slut och tömd på energi vilket har gjort att jag varit som en zombie. Undrar hur länge ungarna ylade i natt innnan jag kom in till dem. Huvudvärken fortsatte hela natten, jag vaknade flera gånger av att det bultade i hela hjärnan. Nu på morgonen har det fortsatt. Jag har försökt att hälla i mig vatten och käka alvedon. Det har släppt något, men det är långt ifrån bra. Tråkigt att ha ont i huvudet när det är så soligt, det blir ju inte direkt bättre av solen.

Nu ska jag och ungarna få på oss kläder och packa en väska för idag bär det av till Annelundsparken med vår Lina. Vi ska träffas en sista gång innan hon åker till USA i en månad. Snacka om att jag är avis! Hon ska åka runt typ över hela stället och spana in det mesta som är typiskt för det olika städerna.

Nej nu kan jag inte uggla här mera. Jag har 1 timma på mig innan vi ska gå och jag ser ut som ett träsktroll, + att jag om typ 30 min kommer få en övertrött bebis som kommer hålla låda. (Jippa mitt hjärna skuttar av glädje!)

tyyyyyyst!

Alla har så olika uppfattning om vilka barnen är lika.

Från Carls mammas sida får man höra att Tyra är sååå lik Carl när han var liten medan från min mammas sida så säger dem att hon är sååå lik min mamma som liten. Medan min pappa säger att Tyra börjar bli sååå lik mig som liten.

Carls pappa och hans respektive tycker att Tyra är mer lik mig och Lilly är mest lik Carl. Min mamma tycker att Lilly är lik min mormor vilket jag också var när jag var lite och att hon alltså är lik mig. Medan min pappa inte säger så mycket om vem Lilly är lik alls, eller jo en gång och då sa att hon var en kopia av mig så jag antar att han lämnat det där.

Själv tycker jag att Lilly är tok-lik mig som liten och att Tyra faktisk börjar närma sig mer mig än som hon tidigare varit (enligt mig) mest lik Carl. Carl tycker att Lilly är mest lik mig och att Tyra är en bandning av oss båda. Självklart är båda barnen riktiga blandningar av oss men man letar ju alltid likheter.

Nu har jag inte så mycket bilder på mig själv som bebis och barn hemma, men några har jag lyckats rota fram. Det är främst bebisbilder, men jag har försökt att blanda upp det lite.

Jag antar att ni som läst min blogg vet hur mina barn ser ut, så vad tycker ni, vem är lik vem? Klart att det är svårt att ge ett utlåtande utan bebis och barnbilder på Carl, men det ska jag försöka fixa fram!

Dags att ta sig ur "sambofällan". Jag har suttit fast där alldeles för länge nu! Dessa extra kilon jag bär på måste bort, och magen måste bli trimmad (resten skiter jag lite i... eller ja, brätte hållning hade ju inte varit fel).

Jag vet att jag inte är den enda som vill ha resultat fort, och tröttnar om jag inte får det. Därför kommer jag testa en diet som visst gör att man ska rasa i vikt. Dukan-dieten heter den. Den är visst någon form av spinnoff på LCHF... LHCF...? Den börja på L i alla fall (om ni nu är insatta på detta med dieter) Dukan-dieten ska visst vara hårdare. Här utesluts ALLT utan protein de 10 första dagarna, typ. Inga grönsaker eller kolhydrater what so ever! Jag känner redan nu att det kommer bli tufft. Men när jag bestämmer mig brukar jag kunna hålla det och detta är ju något jag vill. Få en pusch liksom. Jag har till och med beställt proteinpulver (eller Anne gjorde det åt mig...).

Nu ska vi se om jag får igång min nedrans träning också i och med barnens kvällstider är ganska fasta så hinner jag "gymma" lite innan det stänger. Jag ska även få låna en motionscykel av my sister from another mister. Så nu kan jag cykla hemma, och brännabrännabränna!

Imorgon ska jag väga mig, bestämma mig för ett viktmål jag vill nå med min första månad. Och sedan är det igång.

Och om man vill läsa om Dukan-dieten kan man gå in på tvillingarnasblogg. Jag orkar inte skiva mer om det än så här. Ni lär ju fatta om någon dag när jag börjar gnälla.

Nu frukost.

Ägg och bacon (lätt bacon!)

bilden är för att visa min viktminskning sedan ca 4 nånader tillbaka.
2 byxstorlekar har jag gått ner runt om, men magen är fortfarande ivägen.
annars gillar jag min kurviga kropp.

Nu delar jag inte med mig mer. Inte på ett tag i alla fall. Det är inte ens någon ide att hålla utkik.

Tack för nu.

Att jag inte är flintskallig är en gåta!

Jag har börja tappa så sjuk mycket hår och det blir bara värre! Jag kommer ju ihåg hur det var med Tyra. Det trillade av tussar från skallen som låg i hela lägenheten! Bläää!

Min lugg jag har nu är resultatet av förra håravfallet, som alltså vuxit ute igen. Det växer ju ut fort igen, det vet jag och det ser jag ju på luggen. Men det är förbannat jävla tråkigt att se och känna allt hår falla av! Jag har tur som i grunden har väldigt tjockt hår och även om jag tappar galet mycket så har jag en del kvar...

Men se, detta är från ett borstningstillfälle, alltså så mycket tappar jag varje dag! Gångra det med 2 så får man ut hur mycket jag tappar när jag duchar, kanske mer till och med.